h1

Ny blogg

25 januari 2012

Ja jag känner för att starta på nått nytt. En blogg där det kommer skrivas mer om Astrid och vad vi har för oss på dagarna. Ni hittar den på följande adress: astridsdag.wordpress.com vi syns där!

Annonser
h1

Det blir bättre och bättre

16 januari 2012

Hej på er! Ett litet mer positivt inlägg. Vi mår bra. Astrid växer och blir större och större. Hon är lugnare och sover bra på nätterna bara hon får sova med mig och Johan i sängen. Vilket hon då givetvis får.

Jag sover utan tabletter. Så underbart bra och skönt. Kan vila på dagarna också när det behövs. Fast Astrid är oftast vaken långa perioder på dagarna så inte så lätt. Händer att lite ångest smyger sig på ibland och jag hade en rejäl ångestattack i fredags men jag börjar känna igen dem och kan mota tillbaka känslorna även om det är rejält kämpigt. Det blir bara bättre och bättre där med. Framförallt känner jag att jag har energin att orka göra saker på dagarna.

Astrid blev en månad i lördags. Vägde i fredags på BVC 5225g och var 56.5 cm lång. Idag är jag och lilltrollet hemma själv och Johan har börjat jobba. Nu vaknar liten så jag ska gå och mysa med henne.

h1

Bakslag

02 januari 2012

Ja det kom ett rejält bakslag efter att mamma åkte hem. Astrid har svårt att sova på nätterna. Kolikliknande symtom. Jag blev stressad över sömnen samtidigt som jag upplevde det sjukt obehagligt att somna. Jag jobbar med det psykiska och sover just nu med insomningstabletter. Då får jag i alla fall sova. Å sova är skönt för då är jag piggare dagen efter. Även om det var läskigt att ta insomningstabletterna förut men nu går det bra.

h1

Vi repar oss

26 december 2011

Det trar sig jag är på benen och har till och med varit i Helsingborg och firat julafton och sedan tog jag mig till konsum (100 m) och handlade och hem men det var en pers. Smal har jag blivit, har gått ner över 10 kg och tycker jag börjar se vältränad ut 😉 Fast det är ju det sista jag är. Idag åker mams hem men det känns helt okej. Vi tänkte följa efter norrut om så där en vecka lite drygt.

h1

Ojoj vilket kaos

23 december 2011

Ja vilket kaos vi haft så här i början på hemmatiden med Astrid. Vi kom hem i söndags. Allt fungerade bra och farmor var på besök. Nu har vi äntligen fått lite ordning på allt. Jag börjar känna hopp om livet igen även om jag är enormt sliten.

I måndags var vi på stan vilket inte gick allt för bra då jag tillslut kollapsade. Blev akuten och jag trodde jag skulle tuppa av fullständigt. Alla prover var bra men jag hade ont i ryggen och syresättningen var lite dålig plus att jag hade en kraftig virusinfektion. En lungröntgen beställdes till dagen efter. Hemma upplevde jag fortfarande att jag inte fick ordning på andningen men det gick lite bättre på eftermiddagen. På akuten hade jag fått blodförtunnande för misstanken om proppen. Hemma ammade jag Astrid. Hon kräktes senare på kvällen blod vilket ledde till en natt på barnakuten. Hemma blev det cirka tre timmars sömn innan jag var tvingad att ringa amningsmottagningen och avboka ett besök där. Lyckades med detta men föll sedan ihop i soffan. Ringde 112 då jag kände mig seg i reaktionerna och sluddrig i talet. Slutade med taxi in till akuten igen då de bedömde att ambulans inte var nödvändigt. Den dagen känndes det som att ingen tog mig riktigt på allvar när jag sa att jag inte kände andningen. Dock gjorde de lungröntgen och konstaterade att jag hade en propp i ena lungan. När den diagnosen var klar ville de skicka hem mig snacka om att jag var desperat. Åkte hem men ringde mamma och bad henne ta första flyget ner. 

Ny tid på sjukhuset dagen efter för start av behandling av proppen. Mamma anlände med flyget och mötte upp på sjukhuset efter att jag hade pratat med läkaren. Sedan åkte vi hem. Senare på kvällen fick jag ett nytt anfall med problem med andningen. Mamma hjälpte mig igenom det genom att trycka på magen å få mig att andas riktigt. Tryck på magen var något som jag upptäckt hjälpt redan innan. Bland annat på röntgen då de tvingade mig att ha ett bälte på magen där händerna vilade. Så på kvällen gick mamma ut och köpte ett spännband att ha över magen. Typ sådant som tyngdlyftarna har. Med detta på fungerade andningen mycket bättre då jag plötsligt kände den igen.

Sov det gjorde jag med insomningstabletter den natten och så även natten innan. Allt kändes dock inte bra å dagen efter så blev det akuten igen. Jag kände fortfarande inte andningen utan bältet. Med en tydligare beskrivning med det ickebefintliga stödet över magen så hamnade vi tillslut på gyn. Efter att läkaren i papperen hade skrivit att det nog var psykist det där med andningen. Gyn blev räddningen skulle det visa sig.

Så vad var felet mer än en propp och en elak virusinfektion? Jo när man föder ett stort barn eller har haft en väldigt stor mage kan magmusklerna sära på sig. Det finns en hinna mellan höger och vänster magmuskel som håller ihop dem. Du kan själv känna den genom att spänna magen som när du påbörjar en situps. Ovanför navelen kan du känna en liten svacka på cirka 1 cm. Denna hinna har vidgats rejält på mig och glappet är runt 4-5 cm så mina magmuskler är i princip obefintliga. Som tur är hade inte hinnan gått av i alla fall. Spännbandet var det vettigaste vi kunde göra sa gynekologen och att jag skulle räkna med att använda det åtminstonde till slutet på januari och sedan så smått kunna börja träna upp magmusklerna.  

Detta kan jämföras lite med ett kejsarsnitt då de skär av denna hinna men sedan syr ihop allt. Problemet här är att ingen sytt ihop det men det läker av sig själv så småningom.

Fy fasiken säger jag bara om denna tid. Så skönt att allt fått en förklaring nu för nu kan jag åtminstonde sova på nätterna utan att ha total dödsångest å undra om jag ska andas när jag vaknar. Jag repar mig dag för dag och har nu både fått sömn och mat men är fortfarande väldigt väldigt trött och orkar knappt ta mig ur soffan. Guld värt har det varit att ha mamma här som hjälpt till med Astrid. Om två dagar lämnar hon oss och jag ska klara mig tillsammans med Johan och Astrid. Känns jobbigt men det måste fungera det också nu när vi vet vad som är fel.

h1

Nu är hon här

15 december 2011

22.23 den 14 december föddes vår ”lilla” tjej. 55 cm lång och 4525g tung. Vi mår bra men är lite slitna efter en stökig natt vilket lillan tar igen med att sova just nu.

h1

Ingen stjärngosse eller tärna verkar det bli

13 december 2011

Verkar inte som bebis tänker lämna magen idag heller så i morgon bitti 8.30 ska vi infinna oss på specialist-MVC. De kommer göra en CTG registrering på ca en halvtimme. En dosa som spänns fast på magen och som kollar bebisens hjärtljud och eventuella värkar/sammandragningar. Sedan görs ett ultraljud för att kolla fostervasttenmängd, bebisens storlek, bebisens placering och moderkakan. Sist görs en gyn undersökning för att kolla hur det ser ut med livmodertappen om den har kortat sig och om det är öppet. Därefter ett samtal om eventuell igångsättning. Ska försöka proppsa lite på att de sätter igång det om det är moget för det men vi får väl se.

Behöver se om packningen i väskan i kväll och packa om lite. BB-väskan får följa med i bilen i fall att.